Jag har alltid varit här
så länge jag kan minnas
Jag har alltid suttit här
så länge jag har funnits
Suttit på min pall av ek
och sett ut genom mitt fönster
Har alltid sett på himlen
som för evigt har funnits där
Har alltid kisat upp mot solen
som för evigt har suttit där
Men ibland
kommer en skugga och skymmer solen
och förmörkar mitt rum
Och ibland
öppnas dörren som sitter i väggen
och lyser upp mitt rum
Så försvinner skuggan ifrån skyn
som aldrig har funnits där
Så stängs dörren bakom mig
som aldrig har suttit där
Jag har alltid varit här
så länge jag kan minnas
9 september 1987